Alla sprinklersystem ser likadana ut utifrån — rör, sprinklerhuvuden och en ventilstation. Men inuti kan de fungera fundamentalt olika. Valet av systemtyp beror på miljö, temperatur och vilken risk som ska skyddas.

Våtrörsystem

Våtrörsystemet är den vanligaste och enklaste formen.1 Rörledningarna är hela tiden fyllda med vatten under tryck. När ett sprinklerhuvud aktiveras av värme strömmar vattnet omedelbart ut — utan något fördröjningsmoment.

Det gör våtrörsystemet till det snabbaste och mest tillförlitliga alternativet.2 Enligt NFPA fungerar sprinklersystem korrekt i 96 procent av de bränder där de aktiveras, och våtrörsystemet har den högsta tillförlitligheten av alla systemtyper.3

Nackdelen är att systemet inte kan installeras i utrymmen med frysrisk, eftersom vattnet i rören kan frysa.1

Torrörsystem

I ett torrörsystem är ledningarna fyllda med luft eller kväve under tryck i stället för vatten. Vattnet hålls tillbaka av en torrörventil och strömmar in i ledningsnätet först när ett sprinklerhuvud aktiveras och lufttrycket sjunker.1

Lufttrycket ska normalt ligga på 2,5–3,5 bar, med ett förhållande mot vattentrycket på ungefär 1:6 plus en säkerhetsmarginal på 1,5 bar.4 Volymen på systemet begränsas, eller systemet ska uppfylla kravet på aktivering inom 60 sekunder.4

Torrörsystem används när frysrisk föreligger — kallager, ouppvärmda utrymmen eller kalla vindsutrymmen.1 Jämfört med våtrör är systemet långsammare, dyrare att installera och underhålla, och något mindre tillförlitligt.2

För att kompensera för den långsammare aktiveringen kan en snabböppnare (accelerator) installeras. Elektrisk solenoid ger snabbast och mest tillförlitlig respons jämfört med mekaniska varianter.5

Kombinerade system

Kombinerade system fungerar som våtrör när temperaturen tillåter och som torrör vid frysrisk.1 De är ovanliga i Sverige och används i miljöer med säsongsmässiga temperaturvariationer, exempelvis oisolerade lageranläggningar.4

Förutlösningssystem (Preaction)

Förutlösningssystemet är fyllt med luft och kräver en separat detekteringsanläggning för att aktivera vattenflödet — sprinklerhuvudet öppnar inte vattenflödet på egen hand.1 Lufttrycket ska vara övervakat.4

Det används i miljöer med frysrisk och där vattenskador vore särskilt allvarliga — serverhallar, museer, arkiv eller laboratorier.6

Det finns två varianter enligt SBF 120:4

Typ A: Ventilen aktiveras enbart av brandlarmssystemet. Används där oavsiktlig vattenavgivning vore mycket kostsam.

Typ B: Ventilen aktiveras antingen av brandlarmsystemet eller av att ett sprinklerhuvud aktiveras. Används där snabb brandspridning kan förväntas.

Detekteringen ska normalt utföras enligt SBF 110 med tvådetektorberoende. Annan detektering — exempelvis pilotsprinkler — kräver utvärdering av kravställaren.4

Torrörförlängning (Tail-end)

Torrörförlängningen är ett mindre torrörsystem anslutet till ett befintligt våtrörsystem.1 Det skyddar små ouppvärmda utrymmen i anslutning till uppvärmda byggnadsdelar — typiska exempel är lastkajer och skärmtak. Systemet får innehålla högst 100 sprinklerhuvuden.4

Torrörförlängningen är ett kostnadseffektivt alternativ när bara ett begränsat ouppvärmt utrymme behöver skyddas — i stället för ett fullständigt separat torrörsystem.7

Grupputlösningssystem

Grupputlösningssystem använder öppna sprinkler som aktiveras momentant via en detekteringsanläggning — inte individuellt av värme som i ett vanligt system.1 De regleras i kapitel 11.6–11.7 i SBF 120 och används vid särskilda brandrisker som hangarar, lackeringsanläggningar eller scener.4

Skuminblandning är vanligt i dessa system och utförs enligt SS-EN 13565-2.8

Jämförelsetabell

Systemtyp Röret fyllt med Typisk användning Frysrisk
Våtrör Vatten Uppvärmda lokaler — normalfallet Nej
Torrör Luft/kväve Kalla utrymmen Ja
Kombinerat Vatten/luft Säsongsvariationer Ja
Förutlösning (Typ A/B) Luft Frysrisk + vattenkänslig miljö Ja
Torrörförlängning Luft Små ouppvärmda utrymmen (max 100 huvuden) Ja
Grupputlösning — (öppna sprinkler) Särskilda brandrisker Beror på utförande

Valet av systemtyp görs i projekteringsskedet och påverkar kostnad, tillförlitlighet och underhållsbehov. I de flesta svenska byggnader är våtrörsystemet det självklara valet.

OBS: Val av systemtyp och dimensionering ska alltid utföras av en certifierad sprinklerprojektör med behörighet enligt SBF 2016:2. Den här artikeln är avsedd som kunskapsunderlag — inte som ersättning för professionell projektering.

  1. SBF 120:8 (SBF 2016:2), kapitel 11 — Systemtyper, Brandskyddsföreningen ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6 ↩7 ↩8

  2. NFPA, Automatic Sprinkler Systems Handbook, National Fire Protection Association, nfpa.org ↩ ↩2

  3. NFPA, U.S. Experience with Sprinklers, 2017, nfpa.org ↩

  4. SBF 120:8 (SBF 2016:2), kapitel 11, avsnitt 11.2–11.7 — tekniska krav, Brandskyddsföreningen ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6 ↩7 ↩8

  5. Viking Group, Dry Pipe and Preaction Systems, vikingcorp.com ↩

  6. Tyco (JCI), Preaction Sprinkler Systems, tyco.com ↩

  7. Reliable Automatic Sprinkler, Dry System Components, reliablesprinkler.com ↩

  8. Skum AB, Foam Concentrates and Systems, skum.com ↩