Sprinkler — historik, fakta och varför det krävs

En kort historik

Idén att släcka eld med vatten via rör är äldre än man kan tro. Redan på 1400-talet ska Leonardo da Vinci ha konstruerat ett primitivt bevattningssystem i ett kök — som enligt uppgift fungerade lite för bra och översvämmade hela köket under en bankett.¹

Det dröjde sedan till 1723 innan det första dokumenterade automatiska systemet togs i bruk. Kemisten Ambrose Godfrey löste problemet på ett kreativt sätt: krut antändes av värmen, vilket i sin tur utlöste en vattenbehållare.²

Det moderna sprinklersystemet tog form 1812 när arkitekten William Congreve installerade ett rörsystem med perforerade rör i Theatre Royal i London. Systemet var dock manuellt — någon måste aktivera det.

Automatiken kom på 1870-talet. År 1872 tog Philip W. Pratt det första patentet på ett automatiskt sprinklersystem. Två år senare förbättrade Henry S. Parmalee konstruktionen med lödfogar som smälte vid värme och automatiskt öppnade vattenflödet.²

Den genomgripande förbättringen kom 1890 när Frederick Grinnell uppfann glasampullsprinklern — en sprinkler med en liten ampull fylld med vätska som spricker vid en given temperatur. Det är i grunden samma konstruktion som används i dag.³

---

Hur fungerar det egentligen?

Varje sprinklerhuvud är individuellt temperaturaktiverat. Glasampullen inne i sprinklern är kalibrerad för att brista vid en bestämd temperatur — vanligtvis 68 °C för standardtillämpningar.

Det betyder att det inte är röken som utlöser sprinklern. Det är värmen. Och bara de sprinkler som befinner sig i omedelbar närheten av branden aktiveras — inte hela systemet på en gång.

Det är ett vanligt missförstånd från filmer och TV-serier att hela byggnaden vattnas ned när ett sprinklerhuvud löser ut. Så fungerar det inte i ett normalt våtrörsystem.

Hur effektivt är det?

Mer än 100 års internationell och nationell erfarenhet visar att sprinkler kontrollerar eller släcker branden i 98 procent av fallen.⁴ Behovet av släckvatten minskar med 90 procent jämfört med manuell släckning, och den tidiga släckningen minskar mängden miljöfarliga utsläpp med 98 procent.⁴

Enligt statistik från NFPA är dödligheten i bränder 87 procent lägre i byggnader med sprinkler jämfört med byggnader utan. Skaderisken för de som befinner sig i byggnaden minskar med 27 procent, och för brandmän med hela 67 procent.⁵ Materiell skada per brand minskar med 50–70 procent.⁵

I fyra av fem bränder räcker det med ett enda aktiverat sprinklerhuvud för att kontrollera branden.⁵

---

Varför krävs sprinkler?

Det finns 3 huvudsakliga skäl till att en byggnad utrustas med sprinkler. Den som kräver sprinkler brukar kallas “kravställare”.

1. Myndighetskrav - BBR kapitel 5

Boverkets byggregler (BBR) reglerar brandskydd i svenska byggnader. Kapitel 5 ställer krav på byggnaders brandtekniska utformning baserat på verksamhetsklass och byggnadens storlek.⁶

I Sverige finns lagkrav på att automatiska släcksystem ska installeras i alla nybyggda äldreboenden, vårdinrättningar och sjukhus.⁴ Sprinkler krävs inte alltid explicit i övriga byggnader, men kan vara ett sätt att uppfylla kraven på skyddsnivå — till exempel för att möjliggöra längre utrymningsvägar, färre brandceller eller högre byggnadshöjd.

Brandtekniska byten

I plan- och byggprocessen är det möjligt att göra brandtekniska byten: en åtgärd som normalt krävs ersätts med en annan som ger likvärdigt eller bättre skydd. Sprinkler används ofta som ett sådant byte — exempelvis för att kompensera för avsaknad av brandcellsgräns eller för att tillåta öppna planlösningar.⁶

När sprinkler är ett myndigthets krav är det främst SS-EN 16925 med SBF 501 som ska tillämpas för boendesprinkler och SS-EN 12845 med SBF 120 för övriga applikationer.

2. Försäkringskrav

Försäkringsbolag ställer egna krav som kan gå längre än BBR. För industrier, lager och verksamheter med höga värden eller speciella risker är sprinkler ofta ett krav för att teckna eller behålla en fullgod försäkring. Här gäller kan olika regelverk tillämpasa, beroende på vem som är försäkringsgivare. Vanliga regelverk är: FM (försäkringsbolag), NFPA (amerikanska sprinklerregler) samt SBF 120 tillsammans med SS-EN 12845.⁷

3. Egenambition

Inte alla sprinklersystem installeras för att det krävs. Fastighetsägare och byggherrar väljer ibland sprinkler av eget initiativ — för att skydda verksamheten, minska stilleståndstider vid en eventuell brand, eller som en del av ett medvetet riskarbete.

MSB har sedan 2010 ett regeringsuppdrag om en nollvision där ingen i Sverige ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Ändå omkommer cirka 100 svenskar varje år i bostadsbränder — dödsfall som sannolikt skulle kunna förhindras med boendesprinkler.⁴

---

Sammanfattning

Sprinklertekniken har funnits i över 150 år och är i dag en av de mest dokumenterat effektiva metoderna för att begränsa konsekvenserna av en brand. Den aktiveras automatiskt, lokalt, och med minimal vattenanvändning.

Om en byggnad ska ha sprinkler beror på en kombination av lagkrav, tekniska lösningsval, försäkringskrav och ägarens egna ambitioner.

---